Du bestämmer dig för att lära dig en färdighet, t.ex. programmering, och köper den bästa bok du känner till om ämnet. När du har läst boken och gjort några övningar känner du att du behärskar programmering.

Säg att din förmåga att programmera har gått från nivå 0 till nivå 3. Du känner dig som ett proffs och lägger till "programmering" i ditt CV under avsnittet "avancerade färdigheter". Du rankar dig till och med som en av de bästa programmerarna i världen.

Verkligheten är att du bara föll offer för Dunning Kruger-effekten, en av de många fördomar som det mänskliga sinnet är benäget att drabbas av. Effekten, som fått sitt namn efter forskarna David Dunning och Justin Kruger, säger att:

Ju mindre kompetent en person är, desto mer överskattar de sin kompetens. Tvärtom har mer kompetenta personer en tendens att underskatta sin kompetens.

Forskarna testade studenterna på en rad kriterier som logik och grammatik. De jämförde sedan de faktiska testresultaten med varje students egen uppskattning av sin prestation.

De studenter vars faktiska prestation var lägst hade grovt överskattat sin prestation, medan de som presterade bäst hade underskattat sin prestation något.

Intressant nog inspirerades studien av en dum bankrånare som täckte ansiktet med citronsaft och trodde att han inte skulle åka fast eftersom citronsaft gör saker osynliga. Han tänkte att om citronsaft används som "osynligt bläck" så kanske det kunde göra honom osynlig också.

Enligt de forskare som genomförde studien ovan vet de mindre kompetenta personerna inte att de är mindre kompetenta eftersom de inte är tillräckligt kompetenta för att veta att de är mindre kompetenta.2

Med andra ord, för att veta att du inte är tillräckligt kompetent måste du veta att din nuvarande kompetensnivå ligger långt under den nivå du kan nå. Men du kan inte veta det eftersom du inte är medveten om de nivåer du faktiskt kan nå. Så du tror att din nuvarande nivå är den högsta du kan nå.

Om allt detta låter förvirrande kan du gå tillbaka till exemplet "programmering". När du når nivå 3 tror du att du är ett programmeringsproffs, men någonstans där ute finns det en programmerare som har nått nivå 10 och som skrattar åt din stolthet.

Naturligtvis hade du ingen aning om din inkompetens på nivå 3 eftersom du inte hade en aning om att högre nivåer existerade och därför antog att din nuvarande nivå är den högsta nivån.

Vad händer om du, fortfarande på nivå 3, kommer över information som kan höja din kompetensnivå inom programmering? Säg till exempel att du kommer över en ny programmeringsbok i en bokhandel.

I det här läget kan två saker hända: Antingen avfärdar du tanken på att det kan finnas mer att veta, eller så kastar du dig över boken direkt och höjer din kunskapsnivå inom programmering.

Dunning Kruger-effekten - ett spel om ego

Den sista punkten är exakt vad som skiljer ett geni från en amatör, kloka från dårar och intelligenta från dumma.

När de konfronteras med ny information tenderar de mindre kompetenta att inte lära sig av den och förblir mindre kompetenta. De mer kompetenta inser att det inte finns något slut på lärandet och lär sig därför ständigt och höjer sina kompetensnivåer.

Det faktum att de redan var kompetenta innan de stötte på ny information i en given situation visar att de hade en inställning av att lära sig från början när de inte var lika kompetenta som de är nu.

Varför lär sig inte de mindre kompetenta av ny information och blir mer kompetenta?

För att kunna göra det måste de släppa tanken på att de är proffs och det skadar egot. Det är mycket lättare att fortsätta lura sig själv att tro att man är bäst än att konfrontera verkligheten med sin okunnighet.

Allt handlar om att upprätthålla sin upplevda överlägsenhet. Faktum är att Dunning Kruger-effekten är ett specifikt fall av illusorisk överlägsenhet - en tendens hos människor att överskatta sina goda sidor i jämförelse med andra samtidigt som de underskattar sina negativa sidor.

Lathet kan vara en annan faktor. Att lära sig är svårt och de flesta människor vill helst inte anstränga sig för att höja sin kompetensnivå. På så sätt undviker de inte bara det hårda arbetet utan fortsätter samtidigt att smörja sitt ego med illusionen att de är mycket kompetenta.

Referenser

1. Kruger, J., & Dunning, D. (1999) Unskilled and unaware of it: how difficulties in recognizing one's own incompetence lead to inflated self-assessments. Tidskrift för personlighets- och socialpsykologi , 77 (6), 1121.
2. Ehrlinger, J., Johnson, K., Banner, M., Dunning, D., & Kruger, J. (2008) Why the unskilled are unaware: Further explorations of (absent) self-insight among the incompetent. Organisatoriskt beteende och mänskliga beslutsprocesser , 105 (1), 98-121.