Att misslyckas med lögndetektortest när man talar sanning

 Att misslyckas med lögndetektortest när man talar sanning

Thomas Sullivan

En polygraf eller ett lögndetektortest är en apparat som påstås upptäcka lögner. "Poly" betyder "många" och "graf" betyder "att skriva eller registrera". Apparaten har många sensorer som registrerar en persons fysiologiska reaktioner, t.ex:

  • Hjärtfrekvens
  • Blodtryck
  • Andningsfrekvens
  • Hudens ledningsförmåga (svettning)

En markant ökning av ovanstående värden tyder på att det sympatiska nervsystemet är upphetsat, en mer teknisk term för stressreaktion .

Tanken bakom hur lögndetektorer fungerar är att människor sannolikt blir stressade när de ljuger. Stressen registreras på lögndetektorn, och bedrägeri upptäcks.

Det är just det som är problemet med lögndetektorer. De är tänkta att fungera baserat på två felaktiga antaganden:

  1. Stress är alltid orsakad av lögner
  2. Lögnare är alltid stressade när de ljuger

Inom statistiken kallas detta för mätfel. Det finns två typer av mätfel:

Se även: Vad orsakar låg emotionell intelligens?
  1. Falsk positiv (observerar en effekt där det inte finns någon)
  2. Falskt negativ (observerar inte en effekt när det finns en)

När det gäller lögndetektortest innebär detta att en person som inte ljuger kan misslyckas med testet (falskt positivt), och en skyldig, ljugande person kan klara testet (falskt negativt).

Lögndetektorer är stressdetektorer, inte lögndetektorer. Steget från "att vara stressad" till "att ljuga" är enormt och obefogat. Därför är lögndetektortester inte exakta. Ibland upptäcker de en lögn, och ibland gör de det inte.

Sanningar och lögner kan få livsomvälvande konsekvenser för människor. Det är en alltför allvarlig fråga för att lämnas till en 50-50 chans, som lögndetektorer gör.

Varför oskyldiga inte klarar lögndetektortestet

Det finns flera skäl till att misslyckas med ett lögndetektortest trots att man talar sanning. Alla dessa skäl handlar om att lögndetektorer är stressdetektorer, inte lögndetektorer. Tänk på vilka skäl som kan stressa en person under ett lögndetektortest. Det är dessa faktorer som sannolikt ger falska positiva resultat.

Här är några av dem:

1. Ångest och nervositet

Du tvingas sitta i en stol av en myndighetsperson, med sladdar och rör kopplade till din kropp. Ditt öde är på väg att avgöras av en fånig maskin som förmodligen var ett påhitt av någon misslyckad vetenskapsman som desperat ville påverka världen.

Hur kan du inte vara orolig i en sådan situation?

Lögndetektion med hjälp av polygrafer är i sig ett stressande förfarande.

Den stress som en oskyldig person upplever kan bero på själva förfarandet och inte på att personen ljuger.

Det finns ett fall med en oskyldig kille som först misslyckades med provet och sedan klarade det andra gången. Han gav samma svar båda gångerna.

Han misslyckades förmodligen första gången på grund av den ångest som orsakades av att situationen var ny. När han försökte göra testet andra gången var hans kropp mer avslappnad. Det fanns mer förtrogenhet.

En annan stor anledning till nervositet kan vara rädslan för att misslyckas med testet. Många vet att lögndetektorer kan vara felaktiga. Det finns en osäkerhet kopplad till maskinen.

Det är inte som en termometer som ger dig exakta temperaturmätningar. Det är en mystisk låda från helvetet som plötsligt kan anklaga dig för att vara en lögnare.

2. Chock och sorg

Att bli anklagad för ett brott som man inte har begått kan göra vem som helst chockad. Det blir värre när man blir anklagad av en nära anhörig, någon som man litade på. Den stress som upptäcks av en lögndetektor kan bero på sorg och chock över att bli anklagad för ett avskyvärt brott.

3. Förlägenhet och skam

Att bli anklagad för ett avskyvärt brott är pinsamt och skamfyllt. Dessa känslor kan också utlösa en stressreaktion.

Vissa människor kan känna sig generade eller skyldiga bara för att man nämner brott, även om de inte har begått dem. Precis som du känner dig stressad när du tittar på negativa nyheter.

4. Att anstränga sig för att inte misslyckas

Du kanske funderar på hur du ska klara testet om du är oskyldig. Du kanske har gjort lite efterforskningar i ämnet.

Problemet är att för mycket ansträngning skapar stress.

Så om du anstränger dig för mycket för att slappna av eller tänka positivt under testet kan det få motsatt effekt.

5. Överdrivet tänkande och överdriven analys

Vi kanske inte märker det i vardagen, men psykisk stress avspeglar sig i kroppen.

Om du tänker för mycket och överanalyserar de frågor du får kan det registreras på en lögndetektor. Även om du inte förstår en fråga kan det leda till mental stress.

Även något så trivialt som att examinatorn har en accent som är svår att förstå kan stressa dig.

6. Fysiskt obehag

Liksom psykiskt obehag leder även fysiskt obehag till en stressreaktion i kroppen. Stolen du sitter i kanske är obekväm. Sladdarna och rören som är anslutna till din kropp kanske irriterar dig.

7. Minnen och associationer

Hittills har vi talat om de yttre orsakerna till stress. Det finns även inre orsaker.

Att nämna ett brott kanske påminner dig om ett liknande brott som du bevittnade eller såg i en film. Kanske utlöser en fråga minnen av obehagliga händelser i det förflutna.

Se även: Frågesport om övergivande

Kanske liknar personen som ställer frågor till dig en lärare som straffade dig i skolan. Möjligheterna är oändliga.

8. Ilska och raseri

Om du är oskyldig kan vissa anklagande frågor utlösa ilska eller raseri hos dig.

Lögndetektorer upptäcker bara en väg till stress (i rött).

Falskt negativa resultat

Skyldiga personer kan klara lögndetektortestet helt enkelt för att de är mer avslappnade. På samma sätt kan psykopater, sociopater och patologiska lögnare ljuga utan att känna en gnutta stress.

Du kan lura lögndetektorn genom att träna dig psykologiskt eller genom att använda droger.

Thomas Sullivan

Jeremy Cruz är en erfaren psykolog och författare dedikerad till att reda ut komplexiteten i det mänskliga sinnet. Med en passion för att förstå krångligheterna i mänskligt beteende har Jeremy varit aktivt involverad i forskning och praktik i över ett decennium. Han har en Ph.D. i psykologi från en välkänd institution, där han specialiserade sig på kognitiv psykologi och neuropsykologi.Genom sin omfattande forskning har Jeremy utvecklat en djup insikt i olika psykologiska fenomen, inklusive minne, perception och beslutsprocesser. Hans expertis sträcker sig också till området psykopatologi, med fokus på diagnos och behandling av psykiska störningar.Jeremys passion för att dela kunskap fick honom att etablera sin blogg, Understanding the Human Mind. Genom att kurera ett stort utbud av psykologiska resurser vill han ge läsarna värdefulla insikter om komplexiteten och nyanserna i mänskligt beteende. Från tankeväckande artiklar till praktiska tips erbjuder Jeremy en omfattande plattform för alla som vill förbättra sin förståelse av det mänskliga sinnet.Utöver sin blogg ägnar Jeremy också sin tid åt att undervisa i psykologi vid ett framstående universitet, och fostra sinnena hos blivande psykologer och forskare. Hans engagerande undervisningsstil och autentiska vilja att inspirera andra gör honom till en mycket respekterad och eftertraktad professor inom området.Jeremys bidrag till psykologins värld sträcker sig bortom akademin. Han har publicerat ett flertal forskningsartiklar i uppskattade tidskrifter, presenterat sina resultat vid internationella konferenser och bidragit till utvecklingen av disciplinen. Med sitt starka engagemang för att främja vår förståelse av det mänskliga sinnet, fortsätter Jeremy Cruz att inspirera och utbilda läsare, blivande psykologer och andra forskare på deras resa mot att reda ut sinnets komplexitet.