Inom psykologi får man läsa om massor av terapier. Det är häpnadsväckande hur olika teoretiker har sett på människans natur på olika sätt och har kommit fram till olika, ofta något motsägelsefulla, teoretiska tillvägagångssätt.

Men du kan inte förneka den kärna av sanning som finns i dem alla. Alla terapier, trots att de är olika, har en sak gemensamt - de syftar alla till att lösa människors problem. De syftar alla till att förse människor med problemlösningsstrategier för att hjälpa dem att hantera sina livsproblem.

Problemlösning är egentligen kärnan i allt vi gör. Under hela våra liv försöker vi ständigt lösa ett eller annat problem. När vi inte lyckas med det uppstår alla möjliga psykologiska problem. Att bli bra på att lösa problem är en grundläggande färdighet i livet.

Problemlösningsfaser

Vad problemlösning gör är att ta dig från ett initialtillstånd (A) där ett problem existerar till ett slut- eller måltillstånd (B), där problemet inte längre existerar.

För att ta dig från A till B måste du utföra vissa handlingar som kallas operatorer. Genom att utföra rätt operatorer tar du dig från A till B. Så stegen i problemlösning är:

1. Initialt tillstånd
2. Operatörer
3. Målsättning

Problemet i sig kan antingen vara väldefinierat eller dåligt definierat. Ett väldefinierat problem är ett problem där du tydligt kan se var du befinner dig (A), vart du vill komma (B) och vad du behöver göra för att nå dit (engagera rätt aktörer).

Att känna sig hungrig och vilja äta kan till exempel ses som ett problem, även om det är enkelt för många. Ditt initiala tillstånd är hunger (A) och ditt slutliga tillstånd är tillfredsställelse eller ingen hunger (B). Att gå till köket och hitta något att äta är att använda rätt operator.

Däremot är dåligt definierade eller komplexa problem sådana där ett eller flera av de tre problemlösningsstegen inte är tydliga. Till exempel, om ditt mål är att skapa världsfred, vad är det exakt som du vill göra?

Det sägs med rätta att ett väldefinierat problem är ett halvlöst problem. När du står inför ett svårdefinierat problem är det första du behöver göra att klargöra alla de tre stegen.

Ofta har människor en hyfsad uppfattning om var de befinner sig (A) och var de vill vara (B). Det de vanligtvis fastnar på är att hitta rätt operatörer.

Initial teori för problemlösning

När människor först försöker lösa ett problem, dvs. när de först engagerar sina operatörer, har de ofta en inledande teori om hur problemet ska lösas. Som jag nämnde i min artikel om att övervinna utmaningar vid komplexa problem är denna inledande teori ofta felaktig.

Men vid den tidpunkten är det vanligtvis resultatet av den bästa information som individen kan samla in om problemet. När den första teorin misslyckas får problemlösaren mer data och förfinar teorin. Till slut hittar han en faktisk teori, dvs. en teori som fungerar. Detta gör att han slutligen kan engagera rätt operatörer för att gå från A till B.

Strategier för problemlösning

Det här är metoder som en problemlösare använder för att ta sig från A till B. Det finns flera olika problemlösningsstrategier, men de viktigaste är:

1. Algoritmer
2. Heuristik
3. Försök och misstag
4. Insikt

1. Algoritmer

När du följer en stegvis procedur för att lösa ett problem eller nå ett mål använder du en algoritm. Om du följer stegen exakt kommer du garanterat att hitta lösningen. Nackdelen med den här strategin är att den kan bli besvärlig och tidskrävande för stora problem.

Säg att jag ger dig en bok på 200 sidor och ber dig läsa upp för mig vad som står på sidan 100. Om du börjar från sidan 1 och fortsätter vända blad kommer du till slut att nå sidan 100. Det råder det ingen tvekan om. Men processen är tidskrävande. Så istället använder du något som kallas för en heuristik.

2. Heuristik

Heuristik är tumregler som människor använder för att förenkla problem. De baseras ofta på minnen från tidigare erfarenheter. De minskar antalet steg som behövs för att lösa ett problem, men de garanterar inte alltid en lösning. Heuristik sparar oss tid och ansträngning om de fungerar.

Du vet att sidan 100 ligger i mitten av boken. Istället för att börja från sidan ett försöker du öppna boken i mitten. Naturligtvis kanske du inte når sidan 100, men du kan komma riktigt nära med bara ett par försök.

Om du till exempel öppnar sidan 90 kan du sedan algoritmiskt flytta från 90 till 100. Du kan alltså använda en kombination av heuristik och algoritmer för att lösa problemet. I verkliga livet löser vi ofta problem av det här slaget.

När polisen letar efter misstänkta i en utredning försöker de begränsa problemet på liknande sätt. Att veta att den misstänkte är 1,80 m lång räcker inte, eftersom det kan finnas tusentals personer där ute med samma längd.

Att veta att den misstänkte är 1,80 m lång, man, bär glasögon och har blont hår gör problemet betydligt mindre.

3. Försök och misstag

När du har en första teori för att lösa ett problem provar du den. Om du misslyckas förfinar eller ändrar du din teori och provar igen. Detta är trial-and-error-processen för att lösa problem. Beteendemässig och kognitiv trial-and-error går ofta hand i hand, men för många problem börjar vi med beteendemässig trial-and-error tills vi tvingas tänka efter.

Se även: Skillnader i kommunikation mellan könen

Säg att du befinner dig i en labyrint och försöker hitta vägen ut. Du provar en väg utan att tänka så mycket på det och upptäcker att den inte leder någonstans. Sedan provar du en annan väg och misslyckas igen. Detta är beteendemässig trial and error eftersom du inte tänker på dina försök. Du kastar bara saker mot väggen för att se vad som fastnar.

Detta är inte en idealisk strategi men kan vara användbar i situationer där det är omöjligt att få någon information om problemet utan att göra några försök.

När du sedan har tillräckligt med information om problemet blandar du informationen i huvudet för att hitta en lösning. Detta är kognitiv trial and error eller analytiskt tänkande. Beteendemässig trial and error kan ta mycket tid, så det är lämpligt att använda kognitiv trial and error så mycket som möjligt. Du måste slipa yxan innan du hugger ner trädet.

4. Insikt

När man löser komplexa problem blir man frustrerad efter att ha försökt med flera olika metoder som inte fungerat. Man överger problemet och fortsätter med sina rutinaktiviteter. Plötsligt får man en insikt som gör att man är säker på att man nu kan lösa problemet.

Jag har skrivit en hel artikel om de underliggande mekanismerna bakom insikt. Kort sagt, när du tar ett steg tillbaka från ditt problem hjälper det dig att se saker i ett nytt ljus. Du använder dig av associationer som tidigare inte var tillgängliga för dig.

Du får fler pusselbitar att arbeta med och det ökar chansen att du hittar en väg från A till B, dvs. att du hittar operatörer som fungerar.

Problemlösning med pilot

Oavsett vilken problemlösningsstrategi du använder handlar det om att ta reda på vad som fungerar. Din faktiska teori talar om för dig vilka operatörer som tar dig från A till B. Komplexa problem avslöjar inte sina faktiska teorier så lätt bara för att de är komplexa.

Det första steget för att lösa ett komplext problem är därför att göra så klart för sig som möjligt vad man försöker åstadkomma - att samla in så mycket information som möjligt om problemet.

Detta ger dig tillräckligt med råmaterial för att formulera en första teori. Vi vill att vår första teori ska vara så nära en faktisk teori som möjligt. Detta sparar tid och resurser.

Att lösa ett komplext problem kan innebära att man investerar mycket resurser. Därför rekommenderar vi att du verifierar din ursprungliga teori om du kan. Jag kallar detta för pilotproblemlösning.

Innan företag investerar i att tillverka en produkt distribuerar de ibland gratisversioner till ett litet urval av potentiella kunder för att säkerställa att deras målgrupp kommer att vara mottaglig för produkten.

Innan en serie TV-avsnitt produceras släpper producenter av TV-program ofta pilotavsnitt för att ta reda på om programmet kan bli framgångsrikt.

Innan en stor studie genomförs gör forskarna en pilotstudie där de undersöker ett litet urval av befolkningen för att avgöra om studien är värd att genomföra.

Samma metod med att "testa sig fram" måste tillämpas för att lösa alla komplexa problem som du kan ställas inför. Är ditt problem värt att investera mycket resurser i? Inom management får vi ständigt lära oss om avkastning på investeringar (ROI). Avkastningen på investeringar ska rättfärdiga investeringen.

Om svaret är ja, gå vidare och formulera din första teori baserat på omfattande forskning. Hitta ett sätt att verifiera din första teori. Du behöver denna försäkran om att du går i rätt riktning, särskilt för komplexa problem som tar lång tid att lösa.

Den koreanska filmen Memories of Murder (2003) är ett bra exempel på varför det är viktigt att verifiera den ursprungliga teorin, särskilt när mycket står på spel.

Att tänka kausalt på rätt sätt

Problemlösning handlar om att tänka kausalt. Att hitta lösningar handlar om att ta reda på vad som fungerar, dvs. hitta operatorer som tar dig från A till B. För att lyckas måste du vara säker på din ursprungliga teori (Om jag gör X och Y kommer de att leda mig till B). Du måste vara säker på att X och Y kommer att leda dig till B- att X och Y kommer att orsaka B.

Alla hinder för problemlösning eller måluppfyllelse har sin grund i ett felaktigt orsakstänkande som leder till att rätt operatörer inte kopplas in. När ditt orsakstänkande är på rätt nivå har du inga problem med att koppla in rätt operatörer.

Som du kan föreställa dig är det inte helt enkelt att tänka kausalt när det gäller komplexa problem. Det är därför vi måste formulera en första teori och förfina den med tiden.

Jag brukar tänka på problemlösning som förmågan att projicera nuet på det förflutna eller på framtiden. När du löser problem tittar du i princip på din nuvarande situation och ställer dig själv två frågor:

"Vad orsakade detta?" (projicera nuet in i det förflutna)

"Vad kommer detta att orsaka?" (projicera nuet in i framtiden)

Se även: Vad orsakar identitetskris?

Den första frågan är mer relevant för problemlösning och den andra för måluppfyllelse.

Om du befinner dig i en röra måste du besvara frågan "Vad orsakade detta?" korrekt. För de operatörer du för närvarande använder för att nå ditt mål, fråga dig själv: "Vad kommer detta att orsaka?" Om du tror att de inte kan orsaka B, är det dags att förfina din ursprungliga teori.